Jag går in på en för mig ny vårdavdelning där jag ska göra min slutpraktik under sjuksköterskeutbildningen. Där möts jag av människor som från att ha varit aktiva och yrkesverksamma, plötsligt bara ligger i sina lånade landstingssängar utan förmåga att förmedla varken känslor eller behov. Patienterna jag träffade hade drabbats av stroke.

Det här inlägget skriver jag som sjuksköterska. Jag vet att den här bloggen handlar om friskvård, men det här ämnet känns så viktigt och det är starkt sammankopplat med friskvård så jag måste helt enkelt lyfta fram det.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt eller i dagligt tal, blodpropp som sätter sig i hjärnan och för hjärnblödning. Ca 30 000 personer drabbas av sjukdomen varje år i Sverige och av dessa är 20 % fortfarande i yrkesverksam ålder.

På avdelningen jag beskrev i början hittade jag en liten folder. Det är den du ser på bilden och den ges ut av STROKE-Riksförbundet. Rubriken hade ett hoppfullt budskap och jag har sedan dess haft foldern på mitt kylskåp som en påminnelse om att varje tugga jag väljer att stoppa i min mun, faktiskt påverkar min insida.

Friskfaktorer

Vi har alla olika anlag för att få stroke. Men vi kan göra en hel del själva genom medvetna val. Broschyren lyfter fram motion, en väl sammansatt kost med mycket frukt och grönt samt ett rökfritt liv som ”friskfaktorer”. Allt detta minskar risken för att få högt blodtryck som är en stor anledning till att en person drabbas av stroke.
Förutom de aktiva valen jag nyss nämnt är det även bra att ha koll på sina kolesterolvärden eftersom höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning som ökar risken för sjukdomen. Var måttlig med alkohol och hitta en livsbalans för att slippa psykisk och fysisk stress.

Det andra jag vill uppmärksamma är att man ska vara observant på symtomen för stroke och ödmjuk inför behovet av att söka vård. Även om jag bara är inne på mitt första år som färdig sjuksköterska, har jag redan mött allt för många som väntat för länge med att söka vård. De hoppas att symtomen ska gå över, men tiden är en mycket viktig faktor för vilken vård vi kan erbjuda den sjuke. Vilken vård patienten får kan i sin tur avgöra hur stor bestående skada hjärninfarkten ger. Så vänta inte och hjälp anhöriga att söka hjälp om de inte själva inser allvaret. Så vilka symtom får en strokepatient?

Det är vanligt att patienten får en minskad känsel, domningar eller svaghet i den ena kroppshalvan. Personen kan uppleva synrubbningar, få svårt att tala eller få svårt att förstå vad andra säger. Att plötsligt få en blixtrande huvudvärk är främst ett tecken på hjärnblödning, som är ovanligare men går under strokebegreppet.

Har du en misstanke om att någonting inte står rätt till med en person i din närhet, be personen le och se om han eller hon kan visa tänderna och om leendet ser ut som vanligt. En sned mungipa kan vara tecken på att någonting är fel.Be personen hålla båda armarna uppsträckta i luften under 10 sek. Be patienten upprepa en enkel mening och lyssna om det låter som vanligt. Avviker någonting under ”testet” bör ni uppsöka sjukvård så fort som möjligt. Ring 112. Tid är verkligen av stor betydelse.

Så var medveten om sjukdomen och skaffa så många friskfaktorer du kan. Hjärt- och kärlsjukdomar har en ärftlig faktor, men det vi kan påverka själva handlar om de dagliga valen vi gör, år in och år ut. Vad väljer du för friskfaktorer idag?